De mest destruktiva silosarna är de där ett team påverkar ett annat teams resultat varje dag, men utan att dela mål, mätpunkter och samma “sanning” om kunden. Då optimerar man lokalt och betalar priset centralt. Tre återkommande exempel: - CRM ↔ acquisition. När acquisition jagar nytt och CRM bearbetar befintligt som två separata maskiner tappar man effekt. I en agentifierad kundresa suddas gränsen mellan ny och lojal ut, och optimering måste ske som ett sammanhängande system. - Brand och creative ↔ performance. Här blir mätningen ofta fel på grund av silon. När brand, creative och performance körs som separata maskiner får de olika definitioner av vad som räknas som effekt. Resultatet blir att performance får övertaget eftersom det som händer nära klick och konvertering är lättare att attribuera, medan brand och creative hamnar i en egen värld med mjukare mått, längre cykler och svagare feedback‑loopar. - E‑com, ops och policies ↔ marketing. När leveranslöften, returer, lager, prislogik och kundvillkor inte hänger ihop med det marketing kommunicerar uppstår en missmatch som direkt äter konvertering. Ofta försöker man lösa det med fler avstämningar i stället för att fixa grundorsaken, att kundlöftet inte är ett gemensamt system.